Mörker, spindlar, ormar, höga höjder, stora folksamlingar, främlingar, flygresor, vassa knivar, myror och dunkla skuggor. Säkert har de flesta någon gång känt rädsla inför något av dessa eller likande fenomen. Alla bär på rädslor, mer eller mindre medvetet. Barn kan behöva god tid att vänja sig vid det som väcker rädsla och oro så det gäller att plocka fram sitt tålamod. Prata om rädslan och sätt ord på den, bekräfta och acceptera.
Alla känslor fyller en viktig funktion för oss, annars skulle vi inte ha dem. Rädslan är ursprungligen en hjälp för att varna oss vid fara och frigöra adrenalin i kroppen för att vi snabbt ska kunna försätta oss i säkerhet. Väldigt praktiskt då vi mötte vilda djur i skogen eller främmande stammar i krig. Numera ställer det snarare till det för oss. Särskilt när vi bär på ”onödiga” rädslor som triggas igång ofta och skapar stressreaktioner i våra kroppar. Sådana reaktioner orsakas av både rädsla och oro.

Ett sätt att skilja mellan rädsla och oro är att tänka att rädslan bor i kroppen och oron i huvudet. Rädslan är fysiskt mer påtaglig i kroppen medan oron skapas av våra tankar och tolkningar. Men eftersom kropp och sinne är ett system är det inte alltid lätt att skilja dessa mekanismer åt. Även tankarna skapar känslor i kroppen. Oroskänslor kan upplevas som spänningar och huvudvärk och de kan sätta sig i magen där de har en sugande, molande karaktär.

Det är viktigt att vi pratar med våra barn om rädslan och ger dem konstruktiva verktyg för att handskas med den. Mod är att våga trots rädslan.

Hur känns känslan i kroppen
För att lära er mer om rädslan kan ni sätta ord på och undersöka hur den känns i kroppen. Var i kroppen bor rädslan? Har den någon färg eller form? Vad vill du göra när du blir rädd? Låt barnen rita och berätta, klippa ut bilder och göra ett kollage eller på annat vis utforska rädslan och de andra känslorna. Läs böcker på temat och prata kring hur det känns att vara rädd och i vilka sammanhang det händer. Lyssna och bekräfta utan att värdera det barnet berättar: ”Jaha, du brukar bli rädd när lampan släcks. Då vet jag. Är det något du behöver då, något jag kan göra för dig?”

Genom att prata om känslan i förebyggande syfte lär sig barn att identifiera och bättre förstå sin rädsla.

Mod att möta rädslan
Forskning visar att barn med positivt formulerade mål har i snitt fyra gånger större chans att uppleva positiva känslor i samband med sina aktiviteter. Negativa mål, som att ”slippa vara rädd”, minskar däremot chanserna för glädje och ökar riskerna med det dubbla att känna negativa känslor.

Formulera de positiva målen så konkret det går. De ska handla om sådant barnet kan göra och själv påverka. Är det obehagligt att själv söka upp någon att leka med så kan ett mål vara att minst en gång om dagen fråga en kompis om vi kan leka eller att be någon vuxen på förskolan gå med fram till en kompis och be om att få vara med i leken. Följ upp, uppmuntra och prata om hur modigt det är att våga trots att man är rädd. Även om svaret skulle bli nej från kompisen så är det den egna insatsen som ska uppmuntras. Känslan av att själv kunna påverka sin situation är något av det mest avgörande för vår upplevelse av lycka och välmående.

Ju tidigare ditt barn får möjligheten att prata om rädslorna desto större är chanserna att göra något åt det. Äldre barn vill sällan prata om det obehagliga. Vuxna än mer sällan.

Modiga leken
För att göra skillnaden mellan rädsla och oro (verklig och inbillad fara) så konkret som möjligt kan du vid ett tillfälle när ni är lugna och avslappnade fråga om ni ska leka modiga leken. Den går ut på att man tänker på något som man är rädd för, nästan så länge att man blir rädd – som om det vore på riktigt. Det är modigt. Därefter skyndar man sig att tänka på något som är riktigt tryggt, roligt och kärleksfullt. Vad händer med känslan? Vart tog rädslan vägen? Uppmuntra barnen att göra så när de blir rädda eller oroliga, att tänka på något annat och skapa en annan känsla i kroppen.
Det finns tabun och är skambelagt att kännas vid rädslorna i vår tid. Låt oss ändra på det genom acceptans och med samtal hjälpa våra barn att stärkas inifrån och ut.

Lyssna på låten Rädd ur albumet En musikalisk känsloresa på Spotify: https://open.spotify.com/album/5Kj6Voi9m7SYuLOEMiuHlq

Källa: Copyright Maria-Pia Gottberg, 2016. Grundare av Friendy. Maria-Pia föreläser och utbildar, skriver böcker och artiklar. Maria-Pia arbetar aktivt för att alla barn ska känna sig älskade, respekterade och ha tillgång till goda förebilder.